När det är sent på kvällen och valparna inte alls är trötta

När det är sent på kvällen och valparna inte alls är trötta

Som vanligt satt matte alla valpar i valplådan igår kväll. De skulle sova där men var inte alls trötta. Kolla! Först brottades de och drog ner handduken. Sedan hoppade först Ettan upp vid porten och ville ut igen, sedan stämde andra in. Slutligen släckte matte och stängde bara dörren – efter några minuter blev det tyst 🙂

Varför vill matte att valparna ska sova i lådan under nätterna? Det vore ju mycket enklare ätt lämna de i hela rummet, eller hur?

Å ena sidan är det bekvämt att matte inte måste städa hela rummet på nästa morgonen. Men hon städa hela dagen så det kan inte verkligen vara meningen.

Det finns faktiskt flera skäll varför det är bra att valparna sover i valplådan:

För det första tycker valparna om att ligger på en hög när de sova. Det ger värme och trygghet. Därför står också buren i valplådan. Det älskar att ligga i den eller mellan buren och väggen. Ju trängre desto mysigare 🙂

Även äldre hundar tycker ofta om att ligga under något eller i ett hörn eller med ryggen mot väggen eller kanske ditt ben. Just hundar som är osäkra föredrar begränsade viloplatser.

Känner du igen detta? Vilken viloplats föredrar din hund? Berätta gärna i kommentarerna! 🙂

För det andra har valparna och även äldre hundar det lättare att hitta till lugnet när de inte har så stort utrymme. För äldre hundar gäller det ofta att ju mer plats det finns desto mer plats måste kontrolleras och desto mer kommer hunden att röra och jaga upp sig.

För det tredje är det här valparnas första frustrationsträning just när de inte inser att de ska sova i lådan. Att kunna hantera en känsla av frustration är avgörande för att klara av livet utan att reta upp sig i onödan. Det behövs för att valpen kan lyda och inte överskrida andras gränser hela tiden.

Valparna kommer att uppleva många frustrerande situationer i framtiden. Alla gånger där de inte får göra som de vill är mer eller mindre frustrerande. Det börjar med att stanna någonstans, att bli begränsat genom kopplet, att måste sluta med leken, att inte få tugga eller äta upp det goda som den har hittat eller att bli inkallad just när den är på vägen till en annan hund, människa eller springa efter haren. Hur frustrerande en situation känns för en hund hänger ihop med hur bra den kan hantera den här känslan.

Ettan är den mest frustrerade här och är högljudd om det. Om matte reagerade på detta genom att tycka synd om henne, då skulle hon förstärka denna känsla och därigenom förvärra Ettans situation.

Ettan är inte ensam, hon är mätt, hon sätts i valplådan varje kväll vid den här tiden och hon är faktiskt trött. Hon sover 5 minuter senare 😉
Det är alla bra förutsättningar så att hon kan lära sig att helt enkelt acceptera situationen.

Inlärningseffekten blir bäst när hon själv kommer på ett alternativt beteende. Hon behöver inte hoppa upp på väggen och skrika, hon kan leka med de andra också, eller så kan hon lägga sig någonstans och sova. Om hon kommer på de här idéerna på egen hand blir det också lättare för henne att komma på alternativ i framtiden när hon upplever en frustrerande situation.

Därför alltså gör matte som hon gör 😀 Inte så lätt för henne heller att hålla ut med att se frustrationen hos valparna. Men hon vet varför det är bra så.

Jag har förresten inte så stor problem med detta. Jag ligger bara ute och vila. Jag vet att allt är bra, att de är trötta och inte hungriga.

Jag har tränat med de från början, nja nästa. Under första veckan var jag alltid beredd men i slutet av första veckan började jag att inte direkt springa när dem ropade och var hungriga. De fick gärna vänta i en/två minuter.

Sedan reste jag mig under amningen och bytte platsen. De fick följa efter och fortsätta dricka men en liten stund av frustration skänkte jag dem. Och när de var ännu lite äldre gick jag bara bort innan de var helt mätta (om matte inte förhindrade detta eftersom det var oftast Trean och Sjuan som drack sist och hon ville att de också blev mätta för de var ju de minsta). De skrek efter mig, men ju, så var det helt enkelt!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

*